Kors och tvärs

Igår var det alltså dags för starten i Holmgrens Vättern Kors och Tvärs (se http://www.hvkt.se/). Det är en regatta med både en tävlingsklass och en eskaderklass, och i år går den mellan Hjo, Visingsö, Hästholmen, Vadstena och Karlsborg. En natt på varje ställe och en massa jippon och sånt. I år var det rekordmånga båtar anmälda - 88 stycken.

Fie är inte med och seglar själv, men vi moppefräste ner till hamnen i går morse för att se på när starten gick. Aldrig förr har vi sett så många segelbåtar i Hjo hamn!

Näst vackrast i hamnen (vaddå, vilken som var vackrast? Fie såklart!!) var folkbåt nummer 1296. Det påminde mig om att jag borde höra av mig till Vätterns folkbåtsflottilj och säga att Fie är i Vättern...

Vi fortsatte med moppen en bit söder om Hjo, och det var otroligt fint med så mycket segel på sjön. Härligt! Ibland känns det självklart att den svenska flaggan ser ut som den gör.

Present

Idag har jag fått en present av min svärfar. Det är två krokar med starka magneter i ena änden, som man skall fästa på y-bommarna och sedan hänga upp förtöjningstamparna på. Så slipper de bli blöta och kladdiga och äckliga. (Jo, jag vet att det inte är ett problem med bevuxna tampar just i Vättern, men det finns Hjo-bor som med säkerhet påstår att tamparna blir rätt sunkiga även här om de får hänga i vattnet.)

Jag kan inte påstå att jag har blivit klok på hur de fungerar, men jag skall prova dem och så återkommer jag med rapport...

Förresten, imorgon kommer det 80 extra segelbåtar till Hjo hamn för att delta i en regatta. Jag undrar just var de har tänkt klämma in dem... Det är nog en bra idé att inte lämna platsen i morgon eftermiddag - för då är den nog upptagen när vi kommer tillbaka!

Fem

Fint liv!

På förmiddagen låg jag i hängmatttan i skuggan under päronträdet och läste en god bok.

På eftermiddagen seglade vi en sväng, jag och maken och Fie. Nordostlig bris på 3-5 sekundmeter och strålande sol. Maken har en konstnärsjäl - se så fina bilder han tog!

Och så var han ganska fin själv också, eller hur?

Efter vi gått iland tog vi vägen om strandpromenaden på Söder och badade. Det är över 20 grader i Vättern!

Och så hem och åt god middag på balkongen.

Jag kunde nog vänja mig vid att ha semester... :-)

Utlovade bilder från gårdagens tur

Jag missade att hänga upp flaggan innan vi gick från hamnen.
Lycka är att kunna segla sin båt med benen medan händerna gör något annat!

Ser ni? Min lärling och gast seglar själv! Duktig tös!

Fyra

Precis ilandkommen efter årets finaste segeltur! Jag och kompisen Marie (ja, samma Marie som ni såg i arbetsoverall målandes bottenfärg i våras) har haft en kanonfin tur.

Vi var nog ute i tre timmar ungefär, och jag njöt i fulla drag av varenda minut. Det är ju lite trist att det så att säga inte finns någonting att runda eller så, men jag får väl helt enkelt vänja mig vid att kajka fram och tillbaka utanför Hjo hamn. Det gör mig i och för sig ingenting - jag har aldrig förstått vad folk har menat när de har frågat "Jaha, vart skall du segla då?". För mig har alltid seglandet som sådant varit poängen, och inte var man hamnar... dessutom är väl målet alltid att komma till hemmahamnen igen... Men, men.

Marie är ingen van seglare, så det har varit lite seglarskola över det hela. Men jag är övertygad om att hon kommer att bli en kalasbra gast! Hon ser hur det hela hänger ihop, liksom.

Dessutom tog hon lite bilder, så med lite tur så dyker ett par av dem upp här så småningom...

Hamnen tur och retur

Imorse var det fint väder. Eller åtminstone finare än de senaste tre veckorna. Så vi tog en promenad ner till hamnen, med tanken att om vinden var lagom så skulle vi ta en liten tur. Vinden var..... inte. För första gången på länge blåste det inte. Alls.

Så vi satt i sittbrunnen ett tag, på fördäck ett tag, gick en sväng i hamnen, var i korvkiosken och såg till att hålla oss vid liv, träffade en kompis och pratade en stund, åt en glass... och det blåste fortfarande inte. Däremot tornade åskmolnen upp sig runt om hela Hjo.

Vi lade på kapellet igen och gick hem. Men - ett par timmar och ett målat innertak i köksfarstun senare sprack det upp igen och en söt liten bris tog fart. Så, vi tog våra cyklar ner till Fie igen. Och den här gången lyckades det bättre!



Vi satte segel och pitoreskt nog mötte vi Hjos egen ångare Trafik i hamninloppet. Vi seglade en bit norrut, och gjorde ett slag strax norr om campingen.



Söderut en bit, och... då kom nya åskmoln från ingenstans! Så, vi bestämde oss för att ta det säkra före det osäkra och gick i hamn igen. Totalt blev väl turen en halvtimme lång eller så, men det var en jättefin segling!



Bättre korta turer ofta än... inga turer aldrig. Eller nåt. Det är i alla fall helt otroligt skönt att ha Fie så nära att vi kan göra så här!


Förresten - är det någon som vet vad barnen fiskar här i Vättern när de ligger på magen på bryggan med håvar och spänner i högsta hugg? Jag var på väg att fråga om de fick några krabbor, men jag bet mig i läppen.

Så där, ja!

Men så hände det äntligen! Ikväll har vi tagit segeltur nummer två på Vättern!

Vid sextiden åkte vi ner till båten, jag och maken. Tanken var att känna lite på vinden, och därefter bestämma oss för om den var tillräckligt stabil eller inte för att ta en segeltur. Vi tog bort kapellet och satte oss i sittbrunnen - och bestämde oss för att inte segla. Det var fortfarande kraftig vind och dessutom väldigt opålitliga kastbyar.

Men, när vi nu ändå satt där så passade vi på att göra lite småsaker (spänna vanten något, vilket vi upptäckte på premiärturen att vi behövde göra; klistra på sjöräddningssällskapetklistermärket på masten; pumpa ur vattnet ur kölsvinet; prata med kassören i segelsällskapet...) - alltihop till tonerna av ångbåtsjazzen ombord på ångaren Trafik vid kajen intill. Mycket somrigt och pitoreskt.

Och det fantastiska var att under tiden mojnade det! Vinden lugnade sig något, himlen sprack upp och innehöll plötsligt mer blått än grått och vitt, och byarna försvann.

Så vi ångrade oss! Vi riggade på, puttrade ut, och satte segel. En 606:a från segelsällskapet höll oss sällskap, och vi tog ett par varv runt några prickar. Och vilken fin segling vi fick! Jag hade fullt upp med att hålla mig kvar på akterdäck för Fie krängde av välbehag. Vi gjorde nog 7 knop ungefär på kryssbenen och på halvvind. På undanvindarna gick det ju naturligtvis lite långsammare, men det gick fint ändå.

Vi seglade omkring strax söder om Hjo hamn i ca 1 timme gissar jag - ingen av oss hade någon klocka, så vi vet inte ens när vi började...

Ren och skär livskvalitet, mina vänner! Och inte blev det sämre av att vi hade en färdig lammstek hemma i kylskåpet, som bara var att skära upp när vi kom hem efter seglatsen. :-)

Väntar på bättre tider

Det stör mig att vädret är så opålitligt. Jag behöver ett stabilt högtryck med någon sorts måttlig bris. Vad får jag? Klassisk svensk sommar, med väldigt växlande vindar, byigt som tusan med någon sorts kuling som medel, åskbyar och kraftiga regnskurar. Det är inget väder att testa sig fram med sin nya rigg i...

Hur som helst - så här ser Fies nya kapell ut!

Ny kostym

13 grader och duggregn. Vad gör man av det? Man syr ett nytt sittbrunnskapell ihop med svärmor! Så, idag har Fie fått en ny blå kostym.

Redan nämnda duggregn gjorde att jag inte brydde mig om att fotografera underverket, utan det får bli en annan dag...

Nu så!

Premiär!!

Ja, jisses! Idag har jag och Fie seglat på Vättern!!

Efter att ha tejpat på ett par bitar segeltejp på storen, efter många om och med om själva tejpen, var det dags att prova. Allt passade fantastiskt bra! Den enda justeringen vi behövde göra var att höja upp infästningen till bommen lite, så att sträckaren till fallet funkade bättre.

Vi fick sällskap av en kompis, som dessutom agerade fotograf under premiärturen. Men... just precis nu strular bildpubliceringsverktyget här på bloggen. Så, bilderna kommer - men kanske inte just i det här inlägget...

Hur som helst - jag HAR seglat Fie på Vättern idag!