måndag 8 augusti 2011
Vill du köpa Fie?
torsdag 7 juli 2011
Tätar långsamt
Det går långsamt. Fie tätar inte riktigt som jag hade önskat mig. För någon vecka sedan satt jag hos henne i flera timmar för att iaktta hur pumpen beter sig - hur ofta/sällan den går och så. Och då kom jag fram till att Fie skulle sjunka på bara några timmar. Jag har några riktmärken i kölsvinet som jag tittar på, och det tog bara en timme från att ytan inne i båten var en bit ner i kölsvinet tills den började klättra upp mot durkarna (om de nu hade legat på plats, vilket de ju inte gör). Inte så bra, alltså.
Jag tänker göra en likadan koll inom några dagar igen, för att se om det har blivit bättre. Så, vi får väl se...
I övrigt ligger hon fint där hon ligger, men det känns lite surt att inte ha fått på masten än - vi är ju trots allt en vecka in i juli redan. Å andra sidan så är det ju ingen idé att masta på innan hon flyter någorlunda.
Så, så är läget.
tisdag 31 maj 2011
Lugnt
Det är en fin dag i Hjo hamn. Lugnt på många sätt. Fie flyter, knappt nån vind (så det gör inget att riggen inte är på ännu. Inget seglingsväder alltså) och inte så mycket turister. Men när jag sitter här på bryggan undrar jag om det är lugnet före ovädret, för söderut tornar moln upp sig och dom ser ut som klassiska åskmoln. Återstår att se. Men nu är det sol och jag njuter tillsammans med skutan
/R
söndag 29 maj 2011
lördag 28 maj 2011
"Då har du ju druknat!!"
Vi satt här hemma i lugn och ro, och så föreslog maken att vi skulle ta vägen om båten och se så att allt var ok eftersom jag ändå ville ut på en liten fotorunda. Sagt och gjort.
När vi passerade glasscaféet mötte vi två av bryggrannarna, och tanten sa: "Visst är det väl du som har båtplatsen med nummer 122?" Jag erkände mig skyldig och hon utbrast: "Men, då har du ju druknat!!". Oh shit. Det här är synen som mötte oss:
Hon låg så djupt att jag tror att det hade räckt med typ en halvtimme till för att vattnet skulle ha gått över relingen och börjat rinna in i sittbrunnen... och då hade vi haft ett bekymmer. Det visade sig att flottören till pumpen hade fastnat och alltså inte startat pumpen när den borde ha gjort det. Men, den startade på ett kick (det är en makalös manick!) bara jag petade till den så att flottören lossnade.
Det tog ju uppenbarligen en stund för pumpen att göra sitt jobb, så vi hann gå på bilutställning under tiden! Morgan-träff i stadsparken, minsann! Det bästa är att från grusplanen där alla dessa vackra skapelser stod, så ser man ner på bryggan till Fie. Så jag kunde hålla koll på att pumpen gick...
Så, efter ett tag flöt Fie igen. Och när vi gick därifrån kollade vi väääldigt noga att flottören kan röra sig fritt både uppåt och neråt... Det kluriga är att allt eftersom Fie tätar så vill jag ha pumpen längre och längre ner i kölsvinet för att den skall pumpa ur mer vatten. Men då blir det också mer och mer trångt för flottören, eftersom kölsvinet smalnar av.
Men men. Jag måste nog helt enkelt ner en gång innan jag går och lägger mig ikväll...
All is well that ends well.
Blåsigt
Vinden har ökat och bytt riktning sen igår så vi tog en tur ner till hamnen för att se hur hon har det. Skipper ser bekymrad ut, men det beror bara på ljuset och vinden. Fie låg och guppade i godan ro.
Idag är det optimistrace här, och det blir nog livat i denna vinden. Men säkert kul!
fredag 27 maj 2011
Flyttdags i eftermiddag
tisdag 24 maj 2011
Flyttad till bryggan mitt emot
måndag 23 maj 2011
Blubb!
När jag kom ner till hamnen möttes jag av synen av segelsällskapets 606:or utanför vågbrytaren - det såg riktigt härligt ut!
Så här års mår gamla träbåtar absolut bäst av att få komma i vattnet, så att de slutar torka. Så det är alltid en lättnad av få henne i sjön! Och jag har insett idag att folk som rör sig i hamnen ser det som ett vårtecken (en sa till och med sommartecken) när jag kommer nedrullandes med Fie, fyller henne med vatten och sedan sjösätter... det har nog blivit lite av ett folknöje, tror jag.
Fie på väg ut från sin vinterbostad
Det hr r ett test fr att se om jag kan ladda upp en bild frn min telefon, och f den att g frn Flickr till bde Fies blogg och till FB.
Nu tar vi sikte på sommaren 2011!
Så var det dags igen då... År 2010 lägger vi bakom oss, och är nöjda och glada över att ha haft bättre flyt (?) den här våren.
Imorse mötte traktorsnubben mig på uppställningsplatsen, för att dra ner Fie till Hjo hamn. Min puls ökar alltid lite när min pärla är ute och åker släpvagn efter traktor (för att inte tala om kran, men det är en senare fråga), men snubben var otroligt varsam och det kändes helt tryggt.
Eftersom Fie är torr som fnöske nu, så är det första steget inför sjösättningen att se till att hon blir lite blötare... så, i med trasmattor längs insidan av bordläggningen och börja spruta vatten med trädgårdsslangen! Jag måste säga att jag är förvånad över hur mycket vatten som ändå stannade kvar i kölsvinet redan efter en liten stund. Vissa år har det bara forsat rakt igenom. Men, det har varit mycket skonsammare väder i år än förra året, och jag är tidigare ute också... Skönt!
fredag 7 januari 2011
Årskrönika 2010
Nejdå, jag är icke död (och inte Fie heller) - jag blott vilar mig.
Året 2010 kommer att gå till historien som året då mitt liv handlade om väldigt mycket annat än just Fie.
Det började med att det var omöjligt att ta sig in på uppställningsplatsen långt in på våren, pga snödrivor av modell gigantiska. Sedan, när det hade töat, så blev det hastigt och lustigt så att jag och maken åkte utomlands en månad - dvs under hela maj.
Under utlandsvistelsen passade jag dessutom på att bli sjuk och fick ligga på sjukhus i fyra dagar. När vi kom hem till Sverige tog det mig ett tag att återhämta mig, så det blev rekordsen sjösättning i år. Eller ja... vissa år har hon ju faktiskt inte kommit i vattnet alls, så det här var ju åtminstone bättre än så...
En kanonfin liten premiärtur på sjön hade vi, jag och gasten M. Men, det blev också årets enda tur. För sedan kom regnet. När jag väl hade ordning på båten så regnade det och var tråkväder varenda dag resten av sommaren...
Nu står Fie på land igen, med lika mycket snö runt sig som förra vintern. Även i år var det alltså omöjligt att komma fram till henne med julsupen. Stackars, försummade lilla skutan!
Men. Jag är är trots allt nöjd med att jag fick i henne i sjön, hon hade ju mått sämre av att stå kvar på land och torka isär. Och - nu blickar jag framåt och ser en finfin seglingssommar närma sig! Eller ja... det dröjer ju några månader, men ändå.
Ha det gott, vänner! Skepp ohoj!