lördag 19 april 2008

Blott blått

Idag har solen visat sig från sin bästa sida över Hjo. Och vad kan då vara bättre än att ägna en ledig lördag åt att bli fullständigt blå av bortskrapad bottenfärg?



Jag höll på i ett par timmar på förmiddagen, sedan cyklade jag hem (det kan man inte göra när man har 30 mil att åka till båten!) och åt lite lunch. Tillbaka igen för ytterligare ett par timmars skrapande. Jag kom nog ungefär halvvägs i yta räknat, men jag har klarat av de jobbigast ställena. Här kan ni se en kombinerad före- och efterbild:

Jag hittade ett fåtal, men dock, havstulpaner på Fies mage. Det kändes nästan lite rituellt att skrapa bort dem, för det lär ju dröja innan det växer sånt på henne igen.

Maken kom på besök på sin moppe, och för Jannes skull fotograferade han sin snygga hustru i sitt esse.

4 kommentarer:

Anonym sa...

hi hi hi.Då är det bara hälften kvar, sen återstår däcket o masten.
Är det makens moppe i bakgrunden? Ser ut att vara ett rejält åkdon.

Helena T sa...

Däcket gör vi inget med, för det är plastat. Men därmot måste inredningen få sig en omgång slipning och lackning....

Idag har jag fortsatt skrapa botten, så nu räcker det med ett ryck till så är det klart med det.

Ja, det är makens fantastiska lilla moppe. Hon heter Laura efter en söt spanjorska.

/Helena

Anonym sa...

Plast? På en träbåt.
Tänkte på en sak. Handskar! Har du hört om den uppfinningen? Även om bottenfärgen är torr så är den fortfarande verksam. Vad jag förstår så är den giftig, så även ett andningsskydd är nog bra.
Slut på förmaningar för idag.

Helena T sa...

Ja, plats på en träbåt.

Mm, handskar är en bra grej. Men det funkar inte. Jag måste kunna känna med fingrarna i skarven mellan varje bord, för det går inte att komma åt att se där under. Så fingertopparna är nödvändiga för att avgöra om det sitter flagor kvar någonstans under kanterna...

Och lite gift har väl ingen dött av. Eller, jo, kanske... ;-)