onsdag 21 november 2007

Jag.

Idag har Fie fått en presenning över sig. Men, det funkar inte som permanent lösning över vintern tror jag... Jag skall göra ett mer grundligt jobb med det en annan dag.

Maken och jag skall resa bort över helgen och då känns det bättre att lämna henne här med en presenning runt magen än utan... det blir bra.

När jag höll på med presenningen, de fuktiga och lite lagom leriga tamparna, den lånade stegen (jojo, jag skall ta fram min egen som ligger inne i ruffen, men jag går helst upp på däck så lite som möjligt... återigen är jag tacksam för att grannen inte har låst fast sin.), och en ficklampa i högsta hugg så tänkte jag att det där är verkligen livet. Det är jag. Helt och hållet jag.

söndag 18 november 2007

Heder åt de som inte låser fast sina stegar!

Precis som maken redan har berättat så var jag borta hos Fie en stund på eftermiddagen idag. Samma dag som hon anlände hit började det snöa, och inte förrän idag ser man mer gräs än snö i vår trädgård... så jag tänkte att du kan det nog vara genomförbart att plocka ner fändrarna och så.

Istället för snö och is var nu marken på uppställningsplatsen en enda lervälling... men men, det var ju på sätt och vis bättre.

Jag sänder en tacksamhetens tanke till den enda av mina båtgrannar som inte hade låst fast sin stege med ett hänglås, utan lämnat den lös så att jag kunde ta mig upp för att lossa fändrarna och förtöjningslinorna.

Från stegen nådde jag ett par stöttor som jag lagt i sittbrunnen utan att behöva kliva upp på däck - jag kände mig inte helt tillfreds med att hon bara stod på ett par däck med hjälpligt mycket luft i, på en jättemjuk lerig mark och på en kärra som jag inte är van vid. Men, som sagt, jag nådde stöttorna och kastade ner dem i leran. Sedan fick de tjänstgöra tillsammans med kärran och genast kändes båten mycket mer stabil.

Så, efter lite pysslande så vågade jag mig på att kliva upp på däck. Jag kastade ner fler stöttor och brälappar och lite sånt, så att jag kunde göra ytterligare några förbättringar av det hela. Det blev riktigt bra till slut!



Men jag lät bli att lägga över presenningen. Fie är fortfarande väldigt blöt, och det känns inte bra att stänga in all den fukten inne i övertäckningen. Så, nu hoppas jag på klart och tortt väder under ett par dagar, gärna med lite friska vindar också. Då torkar hon fint och jag kan lägga över täcket och stoppa om min pärla inför vintern.

maken delar med sig....

Det är maken som skriver:

Jag sitter hemma i soffan och njuter av värmen från kakelugnen. Helena är borta vid sin båt och njuter så av att ha henne så nära sig. Ska "Grejja lite" som hon uttryckte det. Det är just det Helena och Fie behöver. Dom där korta stunderna på eftermiddagarna. Man får mycket gjort utan större ansträngning.

Jag tycker också det är bra att skutan är granne med oss. Vi har koll på henne och behöver inte ta flera dagar i anspråk för att ta hand om henne. Kan ta lite i taget. Ska bli skoj att segla på vättern till sommaren!

Hjoborna har redan uppmärksammat att Fie har kommit. Jag känner en tjej som är engagerad i HSS Hjo Segelsällskap. Hon hade koll på att båten hade kommit. En annan herre sa. "Ja, jag såg när ni kom" Så man kan inte vara anonym här, men det är bara positivt eftersom alla är så glada över att det kommer fler vackra båtar i hamnen.

Nähä, en pinne till i kakelugnen. Vi hörs!

lördag 10 november 2007

Gömma nyckeln

Förresten... det återstår ett frågetecken på temat prylar:

var är nyckeln till dörrarna till ruffluckan?

Jag hoppas att den hänger i mina föräldrars nyckelskåp...

Flax

Vet ni? Jag har haft en helt otrolig tur....

Mina föräldrars grannar äger den båtplats där Fie låg fram till häromdagen. Nu ringde grannen och sa att någon från hamnföreningen hade ringt henne och oroat sig. Folkbåten låg ju kvar på deras plats, och hur skulle det gå nu när.............. de skall riva bryggan!

Jisses.

Dagen efter

Det är så skönt. Helt sagolikt skönt. Jag känner mig så otroligt avslappnad. Nästan som om jag gick runt i någon sorts halvsömn med söta drömmar. Tänk att man kan bli sån av att flytta en båt från punkt a till punkt b...

Vi, jag och maken, var borta hos Fie idag. Vi tänkte att vi skulle lägga över en presenning. Men! Det snöade ju som attan igår och inatt, så det var inte att tänka på. Över hela båten var det en hinna av is och snö...


Men, vi fixade lite med sånt vi kunde göra ändå. Det var sannerligen inte enkelt att lossa tampar vars knopar hade frusit till is!


Så, det får bli till att täcka över henne en annan dag. När hon har tinat.... och torkat..... Tror ni att det blir innan våren? ;-)

fredag 9 november 2007

Succé!

Imorse kl 7 var jag och far på plats hos Fie i Ängeviken. Ett par minuter senare anlände BILEN! Och vilken bil, sedan... Ni anar inte så många finurliga lösningar han hade på den! Den kunde fälla upp stöttor precis där de behövdes, göra en grop som kölen passade i, trixa fram ett ställ till masten.... ja, käre tider.


Halvvägs åt vi frukost, jag och chaffören. De hade en förvånansvärt bra frukostbuffé på Tre Älgar, strax innan Grästorp.

Vid lunchtid kom vi fram till Hjo, och Fie passade som foten i påsen i sin nya kärra! Masten fick komma in i värmen i skjulet direkt - skönt.


Det finns faktiskt inte en enda detalj som jag är missnöjd med under det här ståhejet. Den befarade stormen uteblev, alla grejer höll, själva resan gick helt smärtfritt, och det funkade hur bra som helst med kärran. Så skönt!

Min ambition var att få hem Fie till Hjo innan vintern..... och en timme efter att vi hade lastat av henne började det snöa! Nu är luften vit av yrande snö, och jag skall tända i kakelugnen.

torsdag 8 november 2007

Sista saltvattnet

Så har Fie lämnat Härön. Vi, dvs jag, pappsen och Fie, hade lite av en uppvisning i att använda strömmar och vindar som samarbetspartners för att flytta henne. Det är inte alls långt till Ängeviken, där vi skall möta lastbilen imorgon bitti, men det blåste rätt kraftigt så det var lite av en utmaning ändå.




Men, det hela gick alldeles utmärkt och nu får hon sova vid kajen i Ängeviken inatt. Masten ligger på bryggan bredvid. Det är riktigt ruggväder ute, men hon är ju en härdad dam, så det skall nog gå väl.

Återkommer imorgon när jag och Fie är i Hjo!

Uppdatering på temat prylar

Alltså. I båten finns nu:

Stegen.
Bommen.
Spristaken.
Spinnakerbommen.
Bomstöttan.
Stöttorna som båten kan stå på om det av någon anledning inte skulle funka med kärran.
Klossarna och diverse "brälappar".
Diverse tampar och fändrar.

Kvar i föräldrarnas sjöbod finns (och som skall flyttas till Hjo så småningom):

En vit spann med ankarlinan och lite annat i.
En rosa spann med ett par små fändrar i.
En trälåda med en massa små fack fyllda med block, vantskruvar och sånt.
En trälåda med skot, taljan till häckstaget och diverse tampar. Brandsläckaren är i den också.
Två utdragslådor i trä som skall monteras under akterdäck. I dem finns sötvattensdunken och spritköket.
En röd platsback med vindskyddet till köket, det lilla spritköket och lite annat.

Seglen.
Spinnakern.
Supstugan, som i och för sig är sprucken, men som nog kan vara värd att försöka laga.
Dynorna till kojerna.
Durkarna.
Dörrarna (vad gör vi med de gamla nu när vi har så fina nya?) till ruffen.
Kojbottnarna.
Paddeln.
Den fina rorkulten.
Den dränkbara pumpen (funkar den?).
Draggen. Nu vet jag var den är...
Utombordaren. Men kättingen till låset är i trälådan med de små facken.
Bensindunken.
Vajrarna från den kvaddade riggen.


Mhm... Vad är det jag glömmer?

Nära


Längre ifrån sig än så här skulle man egentligen aldrig ha sin båt!
Man kan också se att vattnet stiger... det betyder att ett lågtryck är på väg. Nu har det dessutom börjat regna... så, det där ovädret är nog faktiskt på gång.


onsdag 7 november 2007

En hög för mamma.... en hög för Fie...

Idag har jag haft stora röjarprojektet bland prylarna som hör ihop med Fie. Alltihop var liksom omslutet av mina föräldrars sjöbod, om den är inte direkt tom i övrigt heller... så jag har flyttat på saker. Väldigt många saker. Och många gånger. Men, nu så! Nu är det hela uppdelat i tre högar, kan man säga - en sånt-som-skall-med-båten-när-vi-flyttar-henne-på-fredag-hög, en sånt-som-skall-med-men-som-vi-tar-senare-hög, och en sånt-som-mina-föräldrar-kan-slänga-om-de-inte-vill-ha-något-av-det-själva-hög.



Nu återstår bara ett par frågetecken....

Var är draggen? Jag hittade linan, men inte själva draggen.... Hm...

Ligger rorkulten i båten? Har den i så fall en bult i, så att den stannar i rodret när man har satt dit den? Ikväll skall vi bogsera båten en liten bit, och då är det ju högst väsentligt att den går att styra...

Blir det verkligen snöstorm på fredag??? Oh, shit. Jaja, Fie fyller ju 60 till sommaren, så hon har nog sett det mesta..... Och vad är väl en lastbilstur i snöstorm.... eller?

måndag 5 november 2007

Pusslet är lagt

Nu så! Idag har alla bitarna som behövde falla på plats fallit just på plats. Så här är det tänkt:

Jag befinner mig i skrivande stund hos Fie. Eller ja, jag sitter inne i stugvärmen och hon ligger ute i kuling, mörker och ösregn.... De kommande dagarna skall jag ägna åt att klura på vad som skall åka med och se till att de är i ordning och sånt. Sedan.....

..... på fredag händer det! Nu är det klart med krankillen, att han lyfter upp Fie på flaket kl 7 på fredag morgon. Och så bär det av. Äntligen!

Maken min har gjort en välgärning idag också. Han har hämtat ut en nyckel till uppställningsplatsen där Fie skall stå i vinter. Så, när vi kommer dit med lastbilen så kommer vi in genom grinden. Och kärran står där och väntar.

Så, nu är det nog inga frågetecken kvar.