Avfärd mot Stockholm

I onsdags flyttade Fie hemifrån. Här är några bilder från när transportfirman kom och hämtade henne. Det är otroligt vad skönt det är att kunna lita till hundra procent på transportsnubben! Och vilken monsterbil han kom med!

När vi hade lastat ombord (?) henne med kärra och allt, så körde vi ner med hela ekipaget till hamnen för att hämta upp riggen också. Så, Fie gjorde som alla hjobor gör - hon tog bilen till hamnen och stod på hamnplan och tittade på Vättern en stund. Det kändes fint på något vis att hon fick komma ner dit en sista gång.

Allt gick jättesmidigt, och det känns faktiskt väldigt bra att veta att Fie har fått ett nytt hem. Jag önskar hennes nya ägare, Oscar, all lycka och många fina segelturer!

Förbereder avfärden

Förberedelser pågår. Inom någon vecka skall Fie transporteras till Stockholm, och det är lite pyssel för att se till att allt kommer med och så.

Så idag har jag, och R, flyttat på saker... i båten, ur båten, till båten, från båten... Bra blir det! Kojbottnarna och dynorna, durkarna, seglen och skoten, trälådorna som antagligen en gång har suttit under akterdäck... Allt är på plats inne i ruffen.

Och i sittbrunnen finns en av de mest betydelsefulla prylarna i Fies värld... den elektriska men dränkbara länspumpen! Oj, vilket bra jobb den här gjort de senaste säsongerna!

I mastskjulet i hamnen ligger riggen, och efter lite pyssel med den så är den också redo för avfärd (det är den vita som ligger på golvet på bilden).

När vi var hos Fie idag så såg R att det har runnit ut vatten allra längst ner vid kölens aktre del. Kan det ha något med den ökända läckan att göra?

Jag har också gjort iordning ett brev till Fies nya ägare, med de originaldokument som finns om hennes historia. Hennes mätbrev från 1948, ett par olika kvitton från ägarbyten på 70-talet, och lite annat smått och gott. Det är roligt att sådant får finnas kvar ihop med båten, tycker jag!

Fie har fått en ny ägare

Nu är det dags... Fie har hittat sin nya ägare. Hon flyttar till Stockholm inom ett par veckor, till en ung kille som kommer att lägga tid på henne och se till att hon kommer i ordning igen. Han har helt rätt inställning till det hela, och jag är övertygad om att han är rätt person.

Jag skrev just under överlåtelsepappren, och transporten blir under denna eller nästa vecka.

Jaha, och hur känns det då? Jättesorgligt. Men samtidigt väldigt skönt. Jag bestämde mig ju i somras för att försöka hitta en ny ägare till henne, och det var ett jättejobbigt beslut. Men nu när beslutet ändå är taget så är det skönt att det blir av. Jag hade inte stått ut med att se henne förfalla framför ögonen på mig för att jag inte hade tid eller kraft att ta hand om henne.

Nu får hon en ärlig chans att leva vidare. Jag och maken såg till att hålla liv i henne mellan 1998 och 2011, nu får någon annan ta över.

Hon byggdes för en Stockholmshamn från början (fast byggdes i Göteborg) så på sätt och vis kommer hon ju hem igen.

Jag kommer låta bloggen finnas kvar, för här finns trots allt en del matnyttigt för folkbåtsentusiaster att läsa... om inte annat kanske Fies nya ägare kan ha nytta av att läsa här om hur vi har gjort med vissa saker innan.

Däremot kommer jag antagligen inte att skriva här i så stor utsträckning - åtminstone inte efter det att transporten har gått och så. Men men.

Jag har ju såklart väldigt svårt att tänka mig ett liv utan segling. Så, i höstas köpte jag och maken en ny segelbåt, som kommer att kräva betydligt mindre omsorg av oss. Det är en h-båt och om ni vill läsa mer om den så har maken startat en blogg här: http://hswe220.wordpress.com

Vill du köpa Fie?

Mitt hjärta blöder och tårarna rullar... men: Vill du köpa Fie så är hon till salu.

Se annonsen på Folkbåtsbörsen!

Hör av dig på helena@taubner.se eller på 0733-664654 om du är rätt ägare för min pärla!

Tätar långsamt

Jaha, ja.... men hur går det då?

Det går långsamt. Fie tätar inte riktigt som jag hade önskat mig. För någon vecka sedan satt jag hos henne i flera timmar för att iaktta hur pumpen beter sig - hur ofta/sällan den går och så. Och då kom jag fram till att Fie skulle sjunka på bara några timmar. Jag har några riktmärken i kölsvinet som jag tittar på, och det tog bara en timme från att ytan inne i båten var en bit ner i kölsvinet tills den började klättra upp mot durkarna (om de nu hade legat på plats, vilket de ju inte gör). Inte så bra, alltså.

Jag tänker göra en likadan koll inom några dagar igen, för att se om det har blivit bättre. Så, vi får väl se...

I övrigt ligger hon fint där hon ligger, men det känns lite surt att inte ha fått på masten än - vi är ju trots allt en vecka in i juli redan. Å andra sidan så är det ju ingen idé att masta på innan hon flyter någorlunda.

Så, så är läget.

Lugnt

Lugnt, a photo by heltunik on Flickr.

Det är en fin dag i Hjo hamn. Lugnt på många sätt. Fie flyter, knappt nån vind (så det gör inget att riggen inte är på ännu. Inget seglingsväder alltså) och inte så mycket turister. Men när jag sitter här på bryggan undrar jag om det är lugnet före ovädret, för söderut tornar moln upp sig och dom ser ut som klassiska åskmoln. Återstår att se. Men nu är det sol och jag njuter tillsammans med skutan

/R

Godmorgon!

Godmorgon!, a photo by heltunik on Flickr.

Skont att se att pumpen har fungerat inatt! /H.

"Då har du ju druknat!!"

Ja, jo, alltså... som ni ser på bilden som maken nyss laddade upp så fick vi oss en lite väl spännande överraskning för en stund sedan.

Vi satt här hemma i lugn och ro, och så föreslog maken att vi skulle ta vägen om båten och se så att allt var ok eftersom jag ändå ville ut på en liten fotorunda. Sagt och gjort.

När vi passerade glasscaféet mötte vi två av bryggrannarna, och tanten sa: "Visst är det väl du som har båtplatsen med nummer 122?" Jag erkände mig skyldig och hon utbrast: "Men, då har du ju druknat!!". Oh shit. Det här är synen som mötte oss:



Hon låg så djupt att jag tror att det hade räckt med typ en halvtimme till för att vattnet skulle ha gått över relingen och börjat rinna in i sittbrunnen... och då hade vi haft ett bekymmer. Det visade sig att flottören till pumpen hade fastnat och alltså inte startat pumpen när den borde ha gjort det. Men, den startade på ett kick (det är en makalös manick!) bara jag petade till den så att flottören lossnade.



Det tog ju uppenbarligen en stund för pumpen att göra sitt jobb, så vi hann gå på bilutställning under tiden! Morgan-träff i stadsparken, minsann! Det bästa är att från grusplanen där alla dessa vackra skapelser stod, så ser man ner på bryggan till Fie. Så jag kunde hålla koll på att pumpen gick...



Så, efter ett tag flöt Fie igen. Och när vi gick därifrån kollade vi väääldigt noga att flottören kan röra sig fritt både uppåt och neråt... Det kluriga är att allt eftersom Fie tätar så vill jag ha pumpen längre och längre ner i kölsvinet för att den skall pumpa ur mer vatten. Men då blir det också mer och mer trångt för flottören, eftersom kölsvinet smalnar av.



Men men. Jag måste nog helt enkelt ner en gång innan jag går och lägger mig ikväll...
All is well that ends well.

Blubb

Blubb, a photo by heltunik on Flickr.

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Blåsigt

Blåsigt, a photo by heltunik on Flickr.

Vinden har ökat och bytt riktning sen igår så vi tog en tur ner till hamnen för att se hur hon har det. Skipper ser bekymrad ut, men det beror bara på ljuset och vinden. Fie låg och guppade i godan ro.
Idag är det optimistrace här, och det blir nog livat i denna vinden. Men säkert kul!

Gasten provar att lägga upp biöd

Gasten provar att lägga upp biöd, a photo by heltunik on Flickr.

Fix och trix med skutan på hennes egna plats /R.

På plats! :)

På plats! :), a photo by heltunik on Flickr.

P plats! :)

P plats! :)

Flyttdags i eftermiddag

Under dagen idag skall jag, with a little help from my friends, flytta Fie till sin egen brygga. Jag hoppas att hon är tillräckligt tät... Det är inte så långt, men ändå.

I helgen är det nämligen någon sorts optimistregatta i hamnen, vilket gör att om Fie ligger kvar där hon ligger nu kommer hon att hamna mitt i "Flytta på dig, det är MIN tur att sjösätta!" och "Oh shit, jag får inte stopp innan bryggan!"... och det tänkte jag bespara henne.

På plats vid segelsällskapet

På plats vid segelsällskapet, a photo by heltunik on Flickr.

P plats vid segelsllskapet

P plats vid segelsllskapet

Flyttad till bryggan mitt emot

Mitt på dagen idag åkte jag ner till hamnen för att titta till Fie, och för att kolla så att aktersnurran faktiskt fungerade.

Fie hängde fortfarande lika lugnt och stilla i kranens remmar - frid och fröjd.

När jag klev ombord med bensindunken i handen för att testa snurran, så öppnade sig plötsligt himmelen och jag fick värsta ösregnet över mig. Så jag satt på akterdäck, rykte i snöret och runt mig simmade gräsänder och skrattade åt mig. Tror ni att jag kände mig som han i Sällskapsresan/SOS? :-)

Hur som helst så startade snurran duktigt, och efter en stund insåg jag att den dränkbara pumpen faktiskt klarade att hålla undan vattnet i kölsvinet. Så, jag bestämde mig för att flytta över Fie till bryggan mitt emot kranen, där hon inte är lika mycket i vägen. Och det gick finfint!

Så, nu flyter hon av egen kraft - om än med hjälp av pumpen. Förra året krävdes hamnkontorets monsterpump som förstärkning...

Godmorgon

Godmorgon, a photo by heltunik on Flickr.

Fie verkar ha sovit gott, och n s lnge har ingen gjort ansprk p kranen. :)

Blubb!

Flera gånger under dagen har jag varit nere i hamnen och sett till att slangen har skött sitt jobb, ändrat riktning på strålen inne i båten, och tittat på var det läcker mest... Och så, framåt kvällningen, var det dags för sjösättning!

När jag kom ner till hamnen möttes jag av synen av segelsällskapets 606:or utanför vågbrytaren - det såg riktigt härligt ut!

Så här års mår gamla träbåtar absolut bäst av att få komma i vattnet, så att de slutar torka. Så det är alltid en lättnad av få henne i sjön! Och jag har insett idag att folk som rör sig i hamnen ser det som ett vårtecken (en sa till och med sommartecken) när jag kommer nedrullandes med Fie, fyller henne med vatten och sedan sjösätter... det har nog blivit lite av ett folknöje, tror jag.

Så, nu får Fie sova hängandes i kranen tills imorgon. Det sitter en lapp på med mitt telefonnummer, och det brukar sluta med att jag blir väckt i svinottan av någon som behöver kranen... det ger sig.

Vad tycker ni förresten om mitt sätt att täta masthålet? ;-)

Fie på väg ut från sin vinterbostad

Fie på väg ut från sin vinterbostad, a photo by heltunik on Flickr.

Det hr r ett test fr att se om jag kan ladda upp en bild frn min telefon, och f den att g frn Flickr till bde Fies blogg och till FB.

Nu tar vi sikte på sommaren 2011!

Hej på er!
Så var det dags igen då... År 2010 lägger vi bakom oss, och är nöjda och glada över att ha haft bättre flyt (?) den här våren.

Imorse mötte traktorsnubben mig på uppställningsplatsen, för att dra ner Fie till Hjo hamn. Min puls ökar alltid lite när min pärla är ute och åker släpvagn efter traktor (för att inte tala om kran, men det är en senare fråga), men snubben var otroligt varsam och det kändes helt tryggt.





Eftersom Fie är torr som fnöske nu, så är det första steget inför sjösättningen att se till att hon blir lite blötare... så, i med trasmattor längs insidan av bordläggningen och börja spruta vatten med trädgårdsslangen! Jag måste säga att jag är förvånad över hur mycket vatten som ändå stannade kvar i kölsvinet redan efter en liten stund. Vissa år har det bara forsat rakt igenom. Men, det har varit mycket skonsammare väder i år än förra året, och jag är tidigare ute också... Skönt!

Årskrönika 2010

Hej!

Nejdå, jag är icke död (och inte Fie heller) - jag blott vilar mig.

Året 2010 kommer att gå till historien som året då mitt liv handlade om väldigt mycket annat än just Fie.

Det började med att det var omöjligt att ta sig in på uppställningsplatsen långt in på våren, pga snödrivor av modell gigantiska. Sedan, när det hade töat, så blev det hastigt och lustigt så att jag och maken åkte utomlands en månad - dvs under hela maj.

Under utlandsvistelsen passade jag dessutom på att bli sjuk och fick ligga på sjukhus i fyra dagar. När vi kom hem till Sverige tog det mig ett tag att återhämta mig, så det blev rekordsen sjösättning i år. Eller ja... vissa år har hon ju faktiskt inte kommit i vattnet alls, så det här var ju åtminstone bättre än så...

En kanonfin liten premiärtur på sjön hade vi, jag och gasten M. Men, det blev också årets enda tur. För sedan kom regnet. När jag väl hade ordning på båten så regnade det och var tråkväder varenda dag resten av sommaren...

Nu står Fie på land igen, med lika mycket snö runt sig som förra vintern. Även i år var det alltså omöjligt att komma fram till henne med julsupen. Stackars, försummade lilla skutan!

Men. Jag är är trots allt nöjd med att jag fick i henne i sjön, hon hade ju mått sämre av att stå kvar på land och torka isär. Och - nu blickar jag framåt och ser en finfin seglingssommar närma sig! Eller ja... det dröjer ju några månader, men ändå.

Ha det gott, vänner! Skepp ohoj!